tisdag 17 augusti 2010

Söt!

Jamen eller hur! Människan är så underbart söt så man inte vet vart man ska ta vägen!

Blir alldeles pirrig i hela kroppen när han skriver till mig, när han ber mig ringa, så fort jag hör hans röst. Han fyller liksom upp tomheten som jag känt hur länge som helst! Jag ler bara jag tänker på han, vilket betyder att jag ler så mycket nu att jag nästan får kramp. Jag tycker om han väldigt mycket, faktiskt :D

Kommer bli så underbart när jag äntligen kommer få krama om honom och aldrig släppa taget. Jag är glad :D

Så nu ska jag lägga mig ner och dagdrömma om honom och bara vänta till helgen :3

- Pusshej!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar